En oändlig färd – i Kina
Här sitter jag och bloggar från andra sidan världen, jag befinner mig nämligen i Kina just nu. Eller jag har snarare varit här sedan den 1:a juni, men haft full rulle som gjort att jag inte klarat av att vara vaken till längre än 21:00, vilket motsvarar 15:00 svensk tid.
Jag skall berätta vad jag har gjort, det har varit en evig resa med fantastiska sevärdheter, erfarenheter och andra upplevelser som jag knappast vill glömma.
Det hela började med att jag landade i Peking den 2:a juni kl 05:00, från flygplatsen tog vi taxi in till en förort 1h utanför Peking City. Väl framme, checkade vi in på ett hotell för att lämna handbagage och andra jobbiga grejer vi släpat på. Kort därefter for vi iväg på en gång med taxi till en smyckegrossist där Isabell gjorde inköp åt Maisstore, dessvärre fick vi bara med oss halsband pga för dålig uppdatering av produkter hos just denna grossist.
Det är ganska hektiskt, ni kanske inte märker det i texten men det var väldigt få gånger vi fick en ”paus” för att sova i längre än 1h. Allt gick så snabbt och vi skulle utnyttja tiden väl.
Nu fick vi sova en natt, men inte hela morgonen. Vi skulle nämligen upp kl. 05:00 igen, för att åka tillbaks till flygplatsen!
Vi hade flyg inbokade från Peking till Shanghai att hinna med, vilket resmål säger jag bara! Shanghai är nog kanske ett av de områden som fascinerade mig mest, det är en sådan fantastisk blandning av denna plats. Det kändes som två olika världar av de två olika sidor av Shanghai som finns, enligt min åsikt.
I Shanghai stannade vi på hotell i bara 1 natt, men hade även dag 2 till att spendera mer tid ute på gatorna för shopping.
Senare denna kväll, tog vi bussen för att åka vidare vår resa där vårt främsta mål var inköp till Maisstore. Nästa destination blev Xi Tang, min allra största favorit av samtliga områden vi var på!
Xi Tang är precis som Italiens Venedig, men när man väl kommit fram till Xi Tang, får man nästan fundera på om inte Venedig är en piss i sjön mot vad Xi Tang har att erbjuda. Här var vi och turista lite, åt mat, sköt pil-o-båge,
åkte gondol (kanalbåt). Vi hade 1 dag här att utnyttja, för dagen efter skulle vi hoppa på en ytterligare buss för att ta oss till nästa destination, YiWu.
YiWu var en av de destinationer som var ett planerat resmål för oss, innan vi kom ner till Peking. För det var här vi skulle göra våra stora inköp av produkter till Maisstore. I YiWu har vi upprättat en hel del kontakter och tidigare affärsrelationer inom branschen, därför var det enklare för oss att göra affärer under köp 2,3 och 4.
Att åka ner och träffa sina återförsäljare eller affärskontakter är att föredra, dels för att få en bild av vem det är du handlar med, men också för att visa hur seriös och lojal du är. I YiWu handlade vi precis som väntat, över 200 kg produkter till Maisstore. Här handlades allt möjligt, men med fokus på väskor som fick den största majoriteten av inköpsbudgeten. Förutom väskor, inhandlades även en hel del ringar, plånböcker och örhängen, vi tittade också på halsringar i kombination med berlocker/medaljonger som börjar ta trendandelar.
Det var jobbigt att gå här, vi befann oss nämligen i en grossisthall som var över 5 000 kvm, man orkade knappt andas av längtan tillbaks till hotellsängen för att sussa. Det var jobbigt och det var spring fram-och-tillbaks till posten för att posta hem saker när det började bli på tok för tungt.
I YiWu stannade vi två nätter och två hela dagar skulle utnyttjas, vilket skulle innebära att vi skulle tillbaks till samma stora lokal om 5 000 kvm och tappa andan igen. Jag tror jag behövde nya knäskålar under dag 2, jag var så förstörd att jag knappt kände att jag hade två ben längre. När dagen äntligen var avklarad, skulle vi gå och hämta vår packning och sedan hoppa på tåget till Ning Bo.
Under tågresan satt vi bland alla kineser och det såg- samt luktade för jävligt i den ”vanliga” vagnen där vem som helst kunde hoppa på. Min faster (som också var på vår tripp) började då fotografera i tåget, på oss och b.la. på hur det såg ut inne i självaste tåget. Alla skalade nötter och slängde på golvet och det såg ut som en endaste stor skrothög. Konduktören på tåget noterade att min faster fotograferade, han kom då fram till henne och tvingade henne att radera bilderna från kameran. Vi fick tyvärr inget svar på varför, men vi har våra aningar.
Kort därefter, får vi särbehandling av samma konduktör till att flytta våra platser. Han tog oss till restaurangavdelningen i tåget där tågets egen personal satt och hade det mysigt och fint. Det kändes som att man var VIP, utan att veta om det. Senare under resan till Ning Bo, kom även 3 andra turister från Ryssland, till samma vagn. Det skulle visa sig att tågkonduktörerna inte ville att vi skulle sitta bland ”odjuren”.
I Ning Bo besökte vi en enorm mässa för konsumentprodukter. Här fanns allt möjligt du kan tänka dig, vi kan ta ICA Maxi som ett exempel men med ett 1 000 gånger så större utbud på den mässan vi besökte. Jag vill även tillägga att många av de konsumentprodukter vi kunde skåda med våra ögon, var sådant som fanns på hyllorna hemma i Sverige. Häftigt!
På mässan spenderade vi nästan hela dagen, för att sedan åka in till flygplatsen och ta flyget tillbaks till Peking igen.
Nu sitter jag i Peking och känner mig halvt trasig som människa, saknar min säng hemma i Sverige något oerhört!
Jag är tillbaks igen under onsdagen nästa vecka!
Bästa Kinahälsningar
Joel Bahar
Senaste kommentarer